Framtiden

När jag var riktigt ung för 40 år sedan hörde jag flera gånger påståendet att ville man se framtiden var det bara att snegla på USA, ”de ligger 10-15 år före oss”. Om det var sant då eller om det är sant idag vet jag inte. Ligger det någon sanning i det torde gapet vara betydligt mindre nu med dagens snabba samhällsutveckling och det kanske t o m är så att Sverige ligger före ett USA på fallrepet och jag syftar då på samhället, kulturen och andan i stort i landet. Nyanserar man sig litet handlar det om vilka delar av samhället man tittar på. Och dristar man sig att tro något om den hemliga militära forskningen ligger Sverige enligt min bedömning långt efter.

Spekulationer

Allt jag skriver är spekulationer, alldeles särskilt när jag diskuterar framtiden. Men det sysslar också journalister och ledarskribenter med varje dag. Att spekulera kring framtiden är notoriskt svårt, det är sällan ens så kallade experter träffar rätt. En som faktiskt gjorde det var Arthur C Clarke som i princip förutsade internet i denna intervju 1974.

Det har funnits framtidsforskare i alla år – redan i antiken. Och alla var inte orakel utan försökte nog resonera sig fram till sina slutsatser. Experter som siat om hur samhället och världen kommer att gestalta sig.

I ett kommande inlägg ska jag försöka lista tekniker som man kan misstänka kommer att forma morgondagens värld.

Pessimism och optimism

Profetior tycks ha en tendens att bli alltför pessimistiska. Och förhoppningsvis gäller det idag också, för jag erkänner direkt att jag lätt kan måla upp dystopiska framtidsbilder. Vill man vara optimistisk så kan man hävda att de just fyller en förebyggande funktion, alltså utgör en motkraft. Parallelt bör man ta hänsyn till att mycket av dagens samhällsutveckling ligger utom räckhåll för den vanliga politiken.

Den raka motsatsen, en stor tilltro till den tekniska utvecklingen har alltid funnits och finns även idag. En optimism som ensidigt beaktar vilka problem vissa innovationer kan vara lösningen på men glömmer bort hur samma teknik kan missbrukas. Låt oss inte underskatta denna möjlighet. Varje teknik som kan användas som en del i en vapenteknologi blir också det, eller också för andra tveksamma ”onda” syften.

För många år sedan fanns ett teveprogram som hette Tekniskt Magasin. Där sysselsatte man sig en hel del med framtiden och självklart samarbetade man med futurister. Det mesta de förutspådde om vår tid kan jag idag konstatera var fel. Konstigt nog insåg jag redan då att det skulle gå så. Att göra framtidsprognoser är sannolikt lika svårt som att sia om vädret.

Så låt oss konstatera att prognoserna ofta blandar nattsvart pessimism med en vildvuxen teknikoptimism. De forskare som gör försök att titta långt fram i tiden – 20, 30, 40 år, tycks så gott som alltid hamna helt uppåt väggarna fel.

Ohämmad forskning

Jag undrar om inte utvecklingen går väl fort idag? I vilken utsträckning hinner samhället ta ställning till om man ska ”göra allt som man kan göra”, om man ibland inte ska dra en gräns på grund av att riskerna är för stora?

Kanske är det en utopisk tanke eftersom det verkar vara en grundläggande egenskap hos människan att hela tiden gå vidare. Görs forskningen inte på civila institut, inom företag eller universitetsinstitutioner förverkligas den i hemliga forskningsprojekt med koppling till försvarsindustrin. Ja förmodligen.

Hur bra har prognoserna varit? 

Har vi fått rullande transportband istället för trottoarer, ja åtminstone på flygplatser. Det finns engångskläder av cellulosabas, åtminstone i form av operationskläder. Flygplan som startar och landar vertikalt har vi haft i årtionden.

Dock slog de stora samhälleliga förändringar som experterna förutspådde under 1960- och början på 70-talet aldrig in. Inte heller många av de tekniska uppfinningarna. På den tiden var framtidsforskning ”på modet” och i boken ”Sverige år 2000. 24 framtidsforskare om morgondagens samhälle” från 1969 kunde vi läsa att vi vid millennieskiftet skulle ha eluppvärmda motorvägar för att slippa snö och halka, foster skulle kunna få en intelligensspruta som höjde dess framtida IQ med 50 procent och vi skulle ha fabriker på havsbotten. (Där är jag dock tämligen säker på att amerikanska och sannolikt även ryska flottan har baser och det kan mycket väl finnas industriliknande verksamhet.)

Att motorvägarna saknas är uppenbart och på samhällsnivå har inte de två sista teknikerna heller realiserats, nota bene utesluter inte att de möjligen tillämpas inom försvarsindustrins hemliga delar.

Helt fel ute var nu inte experterna som sade sig arbeta enligt etablerade vetenskapliga metoder. Åtminstone några(!) experter trodde att datorerna skulle prägla livet år 2000, de trodde också att vi skulle ha bildskärmstelefoner kopplade till en dator och att pengar skulle vara sällsynta på grund av att vi istället använde bank-id i samband med inköp.

En så revolutionerande sak som robotgräsklipparen hade några ganska bra kläm på redan på 1970-talet. Just den innovationen är nu kanske inte den som förändrat våra liv mest.

En hel del tänkare spekulerar kring att det finns ett hemligt rymdprogram och att NASA till stor del fungerar som en officiell front för rymdforskningen. Få är medvetna om att NASA är en försvarsorganisation som har befogenhet att hålla information hemlig för allmänheten i stort och många alternativa forskare tror att amerikanerna har ”luft-/rymdfarkoster” med revolutionerande framdrivningsteknik som får konventionella raketer att framstå som rena stenåldern.

Här tvingas jag bekänna färg. Under slutet på 50-, 60- och delar av 70-talet gjordes dramatiska framsteg inom rymdutforskningen. Sedan dess har tekniken utvecklats explosionsartat – men vad har hänt i rymden? Enligt den officiella versionen förvånansvärt lite, ja, alldeles för lite. Min hypotes som har väldigt starka belägg innebär att jag är övertygad om att det pågår mycket där ute som inte rapporteras.

Betydelsen för vår civilisation av ovanstående kan inte överdrivas. Varför det är så får vi återkomma till.

Domedagsprofetior

Ja, det har funnits många domedagsprofetior genom åren. Saker som hotar mänskligheten har varit:

  • överbefolkning och svält, inte helt fel men knappast ett hot mot mänskligheten.
  • Gordon Rattray Taylor frågade sig om jorden ens skulle vara beboelig år 2000 på grund av försämrad vattenförsörjning och miljögifter, överbefolkning och syrebrist. Förutom överbefolkningen kan man väl säga att vi kämpar med de här eller närliggande frågor idag.

Ekonomiprofessorn Robert L. Heilbroners botemedel för att hindra en katastrof var att omedelbart stoppa den industriella tillväxten och överge den moderna tekniken. Idag är väl de flesta överens om att lösningen ligger i ny teknik. Det framstår inte som realistiskt att vrida klockan tillbaka.

Svenska framtidsforskare  trodde bland annat att risken för ett kärnvapenkrig före år 2000 var över 20 procent. Kanske hade de rätt och mänskligheten tur. Vi har spelat rysk roulette men överlevt – och kärnvapnen finns kvar.

10 största hoten 2017

I tidskriften ”Wired” 12 februari i år listades de 10 största hoten mot mänsklighetens överlevnad:

  1. AI tar över
  2. Pandemier dödar mänskligheten
  3. AI-kontrollerade vapen tar över planeten
  4. Kärnvapenkrig
  5. Extrem klimatpåverkan får infrastrukturen att kollapsa
  6. Asteroid träffar jorden och dödar allt liv
  7. Livet som vi känner det visar sig vara en avancerad simulering
  8. Matbrist orsakar massvält (hänger fortfarande med)
  9. LHC – The Large Hydron Collider skapar ett svart hål som suger i sig hela världen
  10. En tyrannisk diktator underminerar den globala stabiliteten(?)

En orsak till katastrofismen är att medierna är upptagna med att rapportera om det negativa som olyckor,  kriminalitet och problem i största allmänhet vilket gör att vi har svårt att skönja de positiva trender och framsteg som sker i världen. Rent biologiskt är vi nog konstruerade för att upptäcka hot, en ren överlevnadsinstinkt alltså.

Untitled Design (2)

Min egen oro

Förmodligen handlar den mest om den allt ojämnare välståndsfördelningen och den lilla klassen av extremt rika personer som garanterat utövar ett betydligt större inflytande över samhällsutvecklingen än deras numerär låter påskina.

I ungdomen var min bild av världens största demokrati, positiv. Detta trots Vietnamkrig, Kennedymord mm. Idag uppfattar jag USA som en korrumperad oligokrati. Landet har utvecklats till något som liknar en polisstat och befinner sig i ett kulturellt skymningsland. USA:s inflytande över världen kommer att minska, även om landet tillämpar ”alla tricks i boken” för att desperat upprätthålla sin hegemoni.

IT-utvecklingen har tillsammans med påstådda behov att försvara ”rikets säkerhet” skapat ett samhälle, åtminstone i USA, där invånarna är tusentals gånger mer övervakade än i det gamla Sovjet eller DDR med dess berömda Stasi.

De multinationella företagens makt ökar på bekostnad av den parlamentariska demokratin.

Vad kommer robotiseringen och automatiseringen innebära för människor? Kommer det att finnas arbete för alla? Kommer det att skapas en global underklass som tvingas leva på minimala bidrag? Kommer det vara möjligt att klättra inom organisationer som är meritokratier? Världen styrs av en plutokrati, men så har det alltid varit.

Kommer den lilla eliten bo i nya avspärrade städer, enbart till för dem?

Som tur är har få av de dystraste profetiorna slagit in.

Är experter bättre på prognoser än vanligt folk?

Visst har experterna rätt ibland men oftare fel. Framför allt de som är mest pessimistiska och när det gäller längre prognoser. Nutidens forskare är därför försiktiga. Prognoser görs för det närmaste halvåret till året. Lite längre än väderprognoser men inte så väldigt mycket.

Frågan är om experterna är bättre än ”vanligt folk” på framtidssimuleringar. I boken ”Superforecasting” av Philip Tetlocks och Dan Gardners, testades vanliga amerikaners förmåga att sia om den nära framtiden.

Det visade sig att några var betydligt bättre än slumpen. Och framgången berodde inte bara på intelligens, skicklighet i statistik eller omfattande nyhetskonsumtion. De som lyckades bäst var ödmjuka personer med förmåga att ändra ståndpunkt när de fick kännedom om nya fakta. Låter som det rört sig om balanserade individer utan dogmer, personer utrustade med flexibelt tänkande.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s